I över 10 år har Hovedstadens Beredskab använt visuell kommunikation, däribland livestreaming, när de rycker ut på bränder och olycksfall i region Hovedstaden, som omfattar Köpenhamn, Frederiksborg och Bornholm
Videoverktyg har kommit att bli ett viktigt redskap i arbetet, och i dag har Hovedstadens Beredskab ca 20 kamerakällor, med kameror på alla brandbilar, som styrs från räddningscentralen. Utöver detta har de drönarberedskap, värmekameror, mörkerkameror och kameror på alla insatsledares fordon.
Vi har pratat med Frederik Ryber, driftschef på Hovedstadens Beredskab, om hur livestreaming används, vilka fördelar och utmaningar han ser, och vad han skulle rekommendera till andra organisationer som ska börja använda visuell kommunikation.
Ni har jobbat med livestreaming i över 10 år, kan du berätta lite om var ni befinner er idag?
"Ja, vi har jobbat rätt mycket med livestreaming de senaste 10 åren, men därmed inte sagt att jag tycker att vi har lärt oss allt, eller att vi inte behöver utforska mer. Vi försöker ständigt finjustera hur vi använder livestreaming och vilka verktyg vi använder. Det gör vi löpande för att fortsätta att förbättra oss och fylla de luckor vi ser. Det innebär också att vi idag har en riktigt bra bas som vi kan utgå från när vi hanterar och operationaliserar information under våra insatser – och att vi hela tiden är beredda på att lära oss nytt."
På vilket sätt samarbetar ni med Bliksund?
"Alla våra visuella kommunikationslösningar utförs i samarbete med Bliksund, och det är tillsammans med Bliksund som vi löpande utvecklar hur vi kan skapa och förbättra vår överblick. Vi har en gemensam plattform där vi har samlat alla streamingkällor så att vi kan se och utvärdera hur vi ser på de olika utryckningarna."
Berätta mer om vilket skede ni befinner er i just nu
"Det finns massor av information kopplade till våra insatser, och idag är vi i det läget att vi har lärt oss att kanalisera informationen, så att rätt personer får rätt information vid rätt tidpunkt. Det är oerhört viktigt, t.ex. när det gäller ”information overload”.
När vi nu har alla dessa digitala verktyg tillgängliga är det viktigt att vi är extremt noggranna med hur vi använder dem – vi ska inte bara använda dem för att de finns där, utan de ska användas när de gör vårt arbete bättre. Det är en balansgång, och vi blir hela tiden duktigare i takt med att vi använder verktygen i arbetet. Det är ju en konst att anpassa mängden information, så att vi inte pressar våra insatsledare eller personalen på marken, men ger dem informationen när de kan operationalisera den."
Hur undviker ni ”information overload”?
"Det är verkligen ett gränssnitt mellan teknik och människa. Det är därför det är viktigt att vi har en dialog om när de kommunikationsverktyg vi har är användbara för personen som får ta del av dem. Det är viktigt med dialog mellan inre och yttre ledning – alltså de inne på räddningscentralen och de som rycker ut till händelsen."
När ni får ett 112-samtal, hur använder ni då den visuella kommunikationen, konkret på räddningscentralen?
"Om man som privatperson ringer 112 har vi möjlighet att med vårt verktyg IncidentShare ta över kameran i inringarens smartphone. Det gör att vi kan se video på det personen försöker berätta för oss. Att kunna komplettera med video hjälper oss att få en mer nyanserad syn på vad som sker. Det gör att vi kan informera de som rycker ut, så att de kan förbereda sig mentalt.
Vi på räddningscentralen är tränade i att ställa frågor till de som ringer in, men när vi dessutom kan se vad som händer gör det att vi kan förbereda oss, och vara snabbare när vi kommer fram. Vi kan anpassa utryckningen och upp- eller nedgradera resurserna. Vi kan komplettera eller anpassa efter behov."
Märker ni några utmaningar med den visuella kommunikationen?
"Man måste anpassa mängden information efter vad man kan hantera. Som insatsledare på en olycksplats kan du vara pressad, och i det läget kan vi på räddningscentralen inte komma med en massa information. Som operativ central måste vi exempelvis anpassa informationen till när den gör mest nytta, och se till att den inte blir en belastning. Om det bara medför ”information overload” så gör den ingen nytta. Det krävs lite träning för att se när och vem som kan ta in och använda information."
Vilka möjligheter ser du framöver för Hovedstadens Beredskab när det gäller visuell kommunikation?
"Om man ser vår verksamhet som en tidslinje så är vi väl utrustade för att kameraövervaka utryckningarna. Men vi är självklart medvetna om var vi har blinda fläckar. Vi har perioder när vi saknar översikt. Det kan t.ex. vara i skedet innan vi kommer fram till olycksplatsen. Där arbetar vi i ett projekt med autonoma drönare, som flyger iväg direkt när samtalet kommer in. Om vi kan förbättra förutsättningarna för vår närvaro innan vi kommer fram, så har vi förutsättningar för bästa möjliga insats.
Vi har kommit så långt att vi nu kan jobba med finjusteringar. Vi arbetar med flera streamingmetoder och är i det skede av utvecklingen att vi nu kan se de verkligt användbara fördelarna."
Vad har du för tips till organisationer som ska börja med visuell kommunikation?
"Man ska inte vara rädd för att sätta igång. Det är först när man har börjat och testat runt som man kan justera och se vad som fungerar bäst. Det är bra med ett öppet sinne när man kastar sig ut i det här. Man kan inte bara trycka in ny teknologi i en organisation, utan man behöver se på förutsättningar och behov, vad har man för personal och resurser, och anpassa teknologin till det. Det är först då man kan se var det kan göra skillnad, med de resurser och den organisation man har."
Om du vill börja använda IncidentShare eller om du har frågor om hur livevideo kan bidra till din arbetsplats, kontakta oss här
