I juli 2026 flög två svenska Air Tractor AT-802F Fire Boss-flygplan från EU:s rescEU-flotta söderut för att bekämpa skogsbränder i Frankrike. I slutet av juli hade bränderna i Frankrike och Spanien tvingat mer än 300 000 människor att lämna sina hem, och flygplan, helikoptrar, drönare och besättningar från hela Europa arbetade längs samma brandlinjer.Piloterna såg brandfronten tydligare än någon på marken. Den operativafråganär enkel: kunde den franske insatsledaren också se den?
Den 30 september 2026 föreslog Europeiska kommissionen ett nytt kritiskt kommunikationssystem för EU (EUCCS) för att besvara just den typen av frågor. Det är rätt utgångspunkt. Den här artikeln förklarar vad EUCCS är, varför ett nätverk i sig inte löser problemet med gränsöverskridande lägesbild och vad brandkår, polis, gränskontroll och hälso- och sjukvård kan göra innan systemet införs.
Vad är EU:s kritiska kommunikationssystem (EUCCS)?
EUCCS är ett föreslaget EU-omfattande system som kopplar samman nationella kritiska kommunikationsnätverk så att polis, brandkår, akutsjukvård och civilskydd kan kommunicera säkert över gränserna i realtid. Det omfattar alla EU:s medlemsstater och Schengenassocierade länder, enligt Europeiska kommissionen.
Kommissionen är uppriktig om dagens utgångsläge: de nationella kritiska kommunikationssystemen är varken tekniskt kompatibla eller sammankopplade. Förslaget syftar till att ändra på detta på fyra sätt:
- Bredband istället för smalband. De 31 deltagande länderna kommer gradvis att övergå från smalbandsradio till bredbandsteknik såsom 5G.
- Satellitbackup. EU:s satelliter fungerar som reserv när marknätverk slutar fungera, till exempel vid strömavbrott.
- Data, video, meddelanden och geolokalisering i realtid som delas via en enda säker enhet.
- Central övervakning. Ett EU-nätverksövervakningscentrum och ett EU-säkerhetsövervakningscentrum hanterar uppkoppling och cyberhot, medan medlemsstaterna behåller kontrollen över sina nationella nätverk.
Kommissionen konstaterar också att systemet kan underlätta samordningen med andra tjänster, till exempel försvarsmakten. Förslaget går nu vidare till Europaparlamentet och rådet, med en gradvis införande och en övergångsperiod för medlemsstaterna som inleds 2030.
Varför fungerar inte gränsöverskridande kommunikation vid skogsbränder?
Det beror på att resurserna delas över hela Europa, men att de system som överför röst, video och data fortfarande är nationella. Sommaren 2026 gjorde denna brist tydlig.
Frankrike aktiverade EU:s civilskyddsmekanism den 5 juli, och kommissionen mobiliserade fyra rescEU-flygplan från Sverige och Cypern dagen därpå. Sveriges bidrag bestod av två Fire Boss-flygplan, som flögs och underhölls av Saab från Skavsta. Den 27 juli rapporterade Agence Europe att Frankrike hade tagit emot sju flygplan och fyra helikoptrar från rescEU-reserven, medan de områden som drabbats av okontrollerade bränder översteg 80 000 hektar i Spanien och 42 000 hektar i Frankrike.
Föreställ dig befälsstrukturen i den situationen. En svensk flygbesättning, ett kroatiskt Canadair-flygplan, tjeckiska och slovakiska helikoptrar, franska markbesättningar, ett regionalt krisledningscenter och en EU-förbindelseofficer i Bordeaux. Var och en har med sig sina egna radioapparater, sina egna enheter och sitt eget sätt att hantera videomaterial. Flygbilder som visar vart branden är på väg hjälper bara om de når fram till de personer som beslutar vart man ska evakuera härnäst.
Därför behöver vi ett mer robust sätt att kommunicera över gränserna. Inte en bättre radio i varje land, utan ett gemensamt sätt att överföra information mellan dem.
Hur kan videomaterial från drönare och flygplan delas mellan Frontex och nationella myndigheter?
Det kan delas när videon kan lämna den plattform som spelade in den och nå vilken auktoriserad skärm som helst, oavsett vilket nätverk, vilken enhet eller vilken myndighet som finns på andra sidan. Europas yttre gränser visar varför detta är lika viktigt som brandfronten.
Inom ramen för sitt koncept för mångsidig luftövervakning använder Frontex flygplan som strömmar video och annan data direkt till huvudkontoret i Warszawa, där analytiker informerar nationella myndigheter om aktiviteten vid deras gränser. Myndigheten anlitar operatörer för både bemannade flygplan och drönare för att leverera dessa realtidsövervakningsdata längs alla Europas yttre gränser.
Uppdragen har flera syften: att bekämpa gränsöverskridande brottslighet och rädda liv till sjöss. I båda fallen beror värdet av en direktsändning från en drönare på vem som kan se den. Ett kustbevakningsfartyg, ett nationellt sjöräddningscenter, gränspolisen på marken och ett regionalt sjukhus som förbereder sig för att ta emot skadade kan alla behöva samma bild samtidigt.
Samma mönster upprepas på hemmaplan. Lokala brandkårer flyger nu sina egna drönare över stora olycksplatser, polisen använder dem för sök- och räddningsinsatser samt för att upprätthålla allmän ordning, och ambulanstjänsterna tar emot videofilmer från de som ringer in via sina smartphones. Var och en av dessa sändningar blir mer användbar i det ögonblick den kan delas mellan myndigheter och över gränserna.
Varför räcker det inte med ett gemensamt nätverk?
Ett nätverk överför data; det avgör inte hur videon tas emot, hanteras, visas och vidarebefordras mellan organisationer. Det arbetet sker i lagret ovanför nätverket, och det kräver egna standarder, protokoll och programvara.
Tänk på EUCCS som en europeisk motorväg för kritisk kommunikation. Den ger varje land en säker väg att köra på. Men fordonen måste fortfarande passa vägen, och människorna vid destinationen måste fortfarande lasta av det som anländer. I praktiken innebär det:
- Gemensamma format och protokoll, så att en videoström från ett svenskt flygplan eller en Frontex-drönare kan öppnas på en fransk eller dansk skärm utan konvertering.
- Åtkomstkontroll över organisationsgränserna, så att rätt personer vid en annan myndighet eller i ett annat land kan ansluta sig till en sändning utan nya konton, appar eller IT-projekt.
- En samlad vy för många källor, så att en insatsledare kan se videoflöden från drönare, flygplan, kroppskameror, fordon och uppringare sida vid sida på en karta, istället för i fem separata system.
- Nätverksoberoende, så att en sändning fortsätter att flöda när den växlar från 5G till satellit eller till ett kommersiellt mobilnät.
Radio, video och data är de tre väsentliga komponenterna. Det prioriterade nätverket överför dem. Delningslagret är det som omvandlar dem till en gemensam lägesbild.
Vad kan civila insatsstyrkor lära sig av Link 11 och Link 16?
De kan lära sig att det är en gemensam standard, inte en gemensam radio, som fick koalitionsstyrkorna att fungera som en enhet. Militära styrkor löste problemet med gränsöverskridande delning för flera decennier sedan med taktiska datalänkar.
Link 11, som introducerades på 1970-talet, gjorde det möjligt för fartyg och flygplan från olika NATO-flottor att utbyta radarspår och dela en gemensam taktisk bild. Dess efterföljare, Link 16, som standardiserades inom Nato som STANAG 5516, tillförde störningssäker och säker utväxling av positioner, mål och meddelanden mellan flygplan, fartyg och markenheter. Den utgör fortfarande ryggraden i koalitionens flygoperationer idag.
Lärdomen ligger i hur det fungerade. Varje nation behöll sina egna flygplan, fartyg och nationella ledningssystem. Det de delade var ett överenskommet meddelandeformat och protokoll. En norsk fregatt och ett amerikanskt flygplan kunde se samma bild eftersom båda talade samma språk, inte för att de köpte samma utrustning.
De civila räddningstjänsterna har aldrig haft sitt eget Link 16-system för video. EUCCS banar vägen. De civila räddningsaktörerna behöver fortfarande motsvarigheten till det gemensamma språket för livevideo och data, så att brandkåren, polisen, gränsbevakningen och sjukhusen alla kan se samma bild över nationsgränserna.
Vad kan räddningspersonal göra innan EUCCS införs 2030?
De kan börja dela video mellan myndigheter och över gränserna redan nu, via de nätverk de redan har. Övergången till EUCCS inleds 2030. Det innebär åtminstone fyra ytterligare brandsäsonger och fyra ytterligare år av gränsverksamhet med dagens system.
Det här är det scenario som IncidentShare skapades för, och namnet talar för sig själv. IncidentShare tar emot, hanterar och delar livevideo och ljud mellan separata enheter, över olika typer av nätverk, inklusive satellit och 5G. Det kopplar samman brand- och räddningstjänsten, polisen, hälso- och sjukvården samt militära användare, både nationellt och internationellt.
I praktiken kan en larmoperatör ta emot video från en drönare, ett flygplan, en kroppskamera, ett fordon eller en 112-anmälares smartphone, och sedan bjuda in en specialist eller en samarbetsmyndighet till samma sändning via en säker länk, utan att någon app behöver installeras. Kunder som Hovedstadens Beredskab, som har använt direktsänd videostreaming i mer än tio år från cirka 20 kamerakällor, arbetar redan på detta sätt dagligen.
När EUCCS är på plats kommer det att göra denna delning snabbare och mer robust. Den operativa vanan att dela information kan byggas upp redan idag.
Viktiga slutsatser
- EUCCS, som föreslogs den 30 september 2026, kommer att koppla samman Europas nationella kritiska kommunikationsnätverk, med en övergång som inleds 2030.
- Skogsbränderna i Frankrike och Spanien 2026 visade att gemensamma europeiska resurser fortfarande är beroende av nationella, icke sammankopplade system.
- Frontex övervakning med drönare och flygplan genererar livevideo som endast har värde om de nationella myndigheterna kan se den.
- Ett nätverk är grunden, men gränsöverskridande lägesbild kräver också gemensamma standarder, protokoll och programvara för informationsdelning.
- Myndigheter kan redan idag börja dela livevideo över nätverk, myndigheter och gränser.
Vill du se hur videodelning mellan myndigheter fungerar i en pågående insats?
Boka en demonstration av IncidentShare och se hur livevideo kan gynna din organisation.
Vanliga frågor om IncidentShare
Kan IncidentShare dela livevideo över nationsgränser i dag? Ja. IncidentShare tar emot, hanterar och delar livevideo och ljud mellan separata enheter och organisationer över befintliga nätverk, inklusive satellit och 5G. Det kräver inte EUCCS eller någon annan ny nätverksinfrastruktur för att fungera över nationsgränser.
Vilka myndigheter och tjänster kan IncidentShare koppla samman? IncidentShare kopplar samman räddningstjänst, polis, hälso- och sjukvård och militära användare, både nationellt och över nationsgränser. En operatör kan bjuda in en specialist eller en samarbetande myndighet till ett livematningsflöde via en säker länk, utan att mottagarsidan behöver installera en app.
Vilka videokällor stöder IncidentShare? IncidentShare fungerar med drönare, bemannade flygplan, kroppskameror, fordonsmonterade kameror och livevideo från uppringares smartphones. Alla källor visas i en samlad operativ vy, på en karta, så att en insatsledare ser allt på ett ställe i stället för i fem separata system.
Fungerar IncidentShare när nätverket växlar mellan 5G och satellit? Ja. IncidentShare är nätverksoberoende och håller flödena igång när anslutningen växlar mellan mobilnät, satellit och andra tillgängliga förbindelser. Det gör det lämpligt för stora utomhusincidenter där markbaserade nätverk är opålitliga eller överbelastade.
Hur snabbt kan IncidentShare driftsättas? IncidentShare är en fristående plattform som inte kräver omfattande integrationsprojekt. Den kan driftsättas på några timmar, vilket är anledningen till att räddningstjänster, polisen och hälsoorganisationer i mer än 30 länder har kunnat ta den i bruk utan långa upphandlings- och implementeringsprocesser.
Hur hanterar IncidentShare åtkomstkontroll mellan organisationer? Åtkomsten är rollbaserad och centralt hanterad. En operatör kan dela ett liveflöde med en samarbetande myndighet eller specialist via en säker länk utan att skapa nya konton, installera appar eller starta IT-projekt på mottagarsidan. Varje session loggas, vilket underlättar revisionsspår och efterhandsgranskning.
Vad kan räddningstjänster lära av militära taktiska datalänkar som Link 16? Militära styrkor löste problemet med delning över nationsgränser för decennier sedan med en gemensam standard, inte en gemensam radio. Link 16, som fortfarande är ryggraden i koalitionsluftoperationer i dag, gjorde det möjligt för flygplan, fartyg och markförband från olika NATO-nationer att dela samma taktiska bild eftersom de enades om ett meddelandeformat och ett protokoll, inte för att de köpte samma utrustning. Lärdomen för civila räddningstjänster är densamma: gemensam situationsmedvetenhet kräver inte att varje myndighet byter ut sina system. Det kräver ett gemensamt språk för att flytta information mellan dem.
